Hur framställs och används Pisa-proven i medierna? Denna fråga undersökte jag inom ramen för ett forskningsprojekt om skolgranskning.
Jag jämförde mediekonstruktioner av elevstudien Pisa i två svenska och två finlandssvenska tidningar. Resultaten visade hur Pisa på mikronivå framställs och används på flera sätt – inte bara som argument och bricka i det politiska spelet utan också som metafor, nationellt emblem och ordvits. Analysresultaten indikerar att Pisa inlemmats i det svenska och finlandssvenska kulturella allmängodset. I de svenska tidningarna är politiseringen av Pisa-proven framträdande, medan forskare är mer synliga när Pisa diskuteras i de finlandssvenska tidningarna.
Projektet Skola under granskning bedrevs under några år på 2010-talet. (Jag var engagerad i projektet 2017–2018). Projektet leddes av Anders Ivarsson Westerberg, då docent vid Förvaltningsakademin vid Södertörns högskola, och finansierades av Östersjöstiftlsen.
Publikationer
Rehnberg, Hanna Sofia, 2020. PISA som belägg och auktoritetsförstärkare: En analys av mediekonstruktioner och deras funktioner i skolans granskningslandskap. Språk och stil NF 30. S. 32–62.
Rehnberg, Hanna Sofia, 2020: Pisa – en elevstudie som riskerar att bli sönderälskad? Organisation & Samhälle 1/2020. S. 34–39.
Rehnberg, Hanna Sofia, 2019. PISA-press: Svenska och finländska mediekonstruktioner av ”världens största elevstudie”. (Förvaltningsakademins skriftserie 19.) Huddinge: Södertörns högskola.
