Asylberättelser – om språkets och kommunikationens roll i asylprocessen
Hur samkonstrueras asylberättelser i Migrationsverkets asylutredningar och hur förändras dessa berättelser när de omvandlas från tal till skrift? Denna fråga undersöks i det språkvetenskapliga forskningsprojektet Asylberättelser, som jag bedriver tillsammans med Zoe Nikolaidou, docent i svenska, och Cecilia Wadensjö, professor i tolkning och översättning.
Bakgrunden är denna: När en person söker asyl i Sverige gör Migrationsverket en utredning. Syftet är att försöka utröna om den sökande har rätt till uppehållstillstånd och i så fall på vilka grunder. Migrationsverket håller då en eller flera intervjuer med den asylsökande. Vid intervjun närvarar den sökande, en utredare från Migrationsverket, en tolk och den sökandes offentliga biträde. Den berättelse som kommer fram under intervjun ligger sedan till grund för asylbeslutet tillsammans med eventuell övrig bevisning. Det talas ofta om ”den asylsökandes berättelse”, men i själva verket är det en berättelse som samkonstrueras i intervjusituationen av alla närvarande parter. Denna berättelse nedtecknas i ett intervjuprotokoll och ”förflyttas” sedan genom asylprocessen. Den tas upp under flera följande möten och i olika dokument och anpassas därigenom med nödvändighet till olika situationer och medier.
Projektets forskningsfrågor är:
- Hur samkonstrueras berättelsen om den asylsökande under asylintervjun?
- Hur förändras berättelsen om den asylsökande när den omvandlas från skriftlig till muntlig form?
- Hur konstrueras den asylsökandes identitet i asylberättelsen?
Forskningsprojektet bedrevs vid Södertörns högskola med finansiering från Östersjöstiftelsen 2018–2022. Vi samlade då in ett unikt material från fem asylärenden. Jag söker nu nya forskningsmedel för att kunna göra fler analyser på det unika material som vi har samlat in. Vi presenterar också våra resultat i olika sammanhang. Bland annat håller vi föredrag på vetenskapliga konferenser samt medverkar under Domstolsakademins utbildningsdagar för domare i migrationsrättsmål.
Läs projektets redovisning till Östersjöstiftelsen
PUBLIKATIONER
Vetenskapliga artiklar
I inledningen till asylintervjun informerar handläggaren den sökande om hur intervjun går till och vilka rättigheter och skyldigheter som de olika parterna har. Samtidigt positioneras den sökande och handläggaren i förhållande till varandra, och även om den information som ska förmedlas är densamma kan positioneringen se mycket olika ut. I artikeln Positioning of applicants in asylum interviews görs en kontrastiv analys av två asylintervjuer.
Under asylintervjun formas asylberättelsen, som sedan ligger till grund för det beslut som ska fattas av Migrationsverket – uppehållstillstånd eller avvisning. Men det är en mycket speciell form av berättande som äger rum i denna situation. I artikeln Asylintervjun som genre - berättande, dilemman och symbolik diskuteras berättandet under asylintervjun mot bakgrund av både filosofisk och essäistisk litteratur samt forskning om ritualer.
Tidigare studier av tolkning i asylprocessen har främst fokuserat på risker med att använda tolkar som saknar utbildning och professionell kompetens. Men tolkning är en så komplex praktik att mycket kan gå snett trots att tolken är professionell. I artikeln Managing a discourse of reporting – the complex composing of an asylum narrative undersöker vi på mikronivå hur en tolkad, rysk-svensk intervjusekvens på tre och en halv minut omvandlas till en mening på svenska i intervjuprotokollet.
Asylintervjuer består till stor del av metakommunikation. Det kan till exempel handla om att deltagarna samtalar om ramarna för intervjun eller försöker reda ut språkliga missförstånd. Samtidigt som metakommunikation äger rum positionerar deltagarna både varandra och sig själva, vilket innebär att de tillskriver varandra och sig själva specifika, ständigt skiftande roller. Detta är något som vi undersöker i artikeln 'Do I have to say exactly word by word?' (Re)producing and negotiating asymmetrical relations in asylum interviews
I den här artikeln utgår vi från en obegriplig mening i ett protokoll från en asylintervju – en mening som den asylsökande och hans offentliga biträde ville stryka från protokollet. Genom att i detalj analysera den ordväxling som fångats via vår ljudinspelning blottlägger vi vilka språkliga och pragmatiska omständigheter som ledde fram till att meningen hamnade i protokollet. Artikelns titel är Från tolkad interaktion till enspråkig text – om en asylberättelse framväxt
Forskning framhålls ofta som en central beståndsdel i ett demokratiskt och öppet samhälle. Men att forska om något så känsligt som asylintervjuer är svårt på många sätt – inte minst när det gäller materialinsamling. Våra egna erfarenheter är utgångspunkten för artikeln Negotiating access with public authorities in research on asylum, som på ett normativt sätt diskuterar öppenhet, forskningsetik och relationen mellan myndigheter och externa forskare.
Populärvetenskap och rapporter
I kunskapsöversikten Tolkfunktionen i asylprocessen, som vi har skrivit på uppdrag av Delegationen för migrationsstudier (Delmi), har vi samlat resultat från nationell och internationell forskning om tolkning i asylprocessen.
Tolkning i asylprocessen är ett omtvistat ämne. I dessa artiklar, publicerade i tidskriften Artikel 14, kommer personer med egna erfarenheter av asylintervjuer till tals – framför allt asylsökande och tolkar:
"Asylintervjuer borde alltid spelas in"
Stor skillnad i tolkars kompetens vid asylintervjuer
Referenser
Wadensjö, Cecilia, Hanna Sofia Rehnberg & Zoe Nikolaidou, 2022. Managing a discourse of reporting: The complex composing of an asylum narrative. Multilingua. (Publicerad online.)
Rehnberg, Hanna Sofia, 2022. Asylintervjun som genre: Berättande, dilemman och symbolik. I: Stina Ericsson, Inga-Lill Grahn & Susanna Karlsson (red.), Språklig mångfald. Rapport från ASLA-symposiet 23–24 april 2020, Göteborg. S. 172–195.
Nikolaidou, Zoe, Hanna Sofia Rehnberg & Cecilia Wadensjö, 2022. “Do I have to say exactly word by word?”: The discursive (re)construction and negotiation of asymmetrical relations in asylum interviews. Journal of Migration and Integration.
Wadensjö, Cecilia, Hanna Sofia Rehnberg & Zoe Nikolaidou, 2021. Från tolkad interaktion till enspråkig text: Om en asylberättelses framväxt. HumaNetten 46. S. 100–115.
Wadensjö, Cecilia, Hanna Sofia Rehnberg & Zoe Nikolaidou, 2021. Tolkfunktionen i asylprocessen. (Kunskapsöversikt 2021:4.) Stockholm: Delegationen för migrationsstudier (Delmi).
Rehnberg, Hanna Sofia, Cecilia Wadensjö & Zoe Nikolaidou, 2021. Stor skillnad i tolkars kompetens vid asylintervjuer. Artikel 14 1/2021. S. 28–33.
Rehnberg, Hanna Sofia, Zoe Nikolaidou & Cecilia Wadensjö, 2020: ”Asylintervjuer borde alltid spelas in”. Artikel 14 1/2020. S. 12–19.
Nikolaidou, Zoe, Hanna Sofia Rehnberg & Cecilia Wadensjö, 2019. Negotiating access with public authorities in research on asylum. Working papers in urban language and literacies, paper 262. (Red. Ben Rampton.) London: Centre for Language, Discourse and Communication, King’s College.